183 - Grönsångare

Inget ont som inte har något gott med sig... Idag var jag hemma ifrån jobbet, sjuk. En hosta som suttit i i ungefär tre veckor. Det allra skönaste när jag har problem med halsen är ju att andas frisk luft så det var det jag satsade på idag.

Efter frukost tog jag på mig fleece och jacka och satte mig i en stol ute och mådde rätt ok. Tills jag ställde mig upp i alla fall... Det var dimmigt på morgonen och jag hade sett redan när jag tittade ut genom sovrumsfönstret att det hoppade omkring en hel del rödhake. Både grå och svartvit flugsnappare såg jag och lövsångare fanns det många av. Så jag spanade lite medan jag satt där i stolen med kikaren i knät. 

Så såg jag plötsligt en Phylloscopus i Elsas bok som inte alls kändes som en lövsångare. Den var tydligt grön på ovansidan och det lyste vitt ifrån buken. Den var svår att få se men snart hade jag sett det citrongula ansiktet med det tydliga ögonbrynsstrecket och den långa handpenneprojektionen på vingen innan grönsångaren hoppade iväg. En inte helt oväntad fågel men samtidigt rätt svår på sitt sätt. Nästa i samma kategori som fortfarande saknas är nog mindre flugsnappare. Kanske om en och en halv vecka när pappa kommer och hjälper mig under tomtskådningens dag.

Grönsångare

Grönsångare

Lövsångare, med som referens

En hel del annat roligt flög förbi också. Totalt räknade jag in 18 sparvhökar och 18 ormvråkar, fyra bivråkar och 4 röda glador, två bruna kärrhökar, en tornfalk och en lärkfalk. Just det, två fiskgjusar också. Utöver detta så kom det en flock med ca 25 större strandpipare och en flock med 32 ljungpipare. Så nedan följer lite foton ifrån dagen. Ett par snygga börringevråkar flög förbi.

Bivråk

Börringevråk, ljusast jag sett tror jag

Börringevråk

Grönfink och steglits i blandflock

Ormvråk

Sparvhök som blev rätt våldsamt uppvaktad av en råka

Sparvhök

Sparvhök

Rörhönan var på plats och rättade till lite i boet.

En snygg svartvit

Inget nytt kryss eller så idag, eller när jag tänker efter så blev det ju faktiskt två nya årstomtkryss. Nr 121 och 122. Men jag kunde bara inte låta bli att göra något av fotona på den här svartvita flugsnapparen. Jag lurar dock på åldern på den... Den har ju ljusbrämade mindre täckare så det skulle kunna tyda på att det är en ungågel.

Efter flugsnapparen kom det två sparvhökar. Det blev en läxa i att man skall ha ordning på sina kamerainställningar. Tog två foton och med kameran på manuell så blev de hysteriskt överexponerade. Jag lade hit samma bild före och efter photoshop och det är ju lite kul att se att det ändå går att rädda ett överexponerat foto så här bra.

182 tx Roskarl

Dagen efter småsnäppan på Lomma södra ställde jag mig uppe i tomtkanten på morgonen. Det var fortfarande rätt blåsigt, det hade det varit ganska lång tid vid det här laget, och något sträck var det inte att tala om. Men, medan jag spanar över havsytan, ser jag en vadare som flyger mot norr. Direkt går tankarna till roskarl pga. storlek och det till synes helt mörka huvudet mot en vit buk och hals. När den sedan vänder mot SV så ser jag också ryggen bra och roskarlens mönster framträder tydligt med vingband, vita partiet på ryggen och på "axlarna". Storlek stämde också bra så det fanns egentligen aldrig något alternativ. Kul, tomtkryss 182.

Något foto blev det aldrig så istället får det bli foton på några andra fåglar som dök upp senare under dagen. Jag hade ju däremot fotat roskarl några dagar tidigare på öland.

Bivråk, adult

Storskarvar, förmodligen i lite olika åldrar

269 Småsnäppa

Ett skamkryss!! Ja, så kan man väl säga att småsnäppa var för mig. Dessutom har jag ju faktiskt haft den tidigare när jag var yngre. Efter att jag startade om min sverigelista så har den dock lyst med sin frånvaro.

Lördag eftermiddag plingade det till på Line Band. Det var Jonas som hade en småsnäppa vid Lomma södra. Eftersom jag precis passat barnen i ett par timmar medan Linda var och shoppade på Nova, tillsammans med Helena, så tyckte Linda att jag absolut kunde åka. Trots att det var läggningstid för barnen. 

Nåväl, jag drog iväg. Väl framme så hittade jag Jonas och Lippe men medan jag gick fram till dem så lyckades en kitesurfare skrämma iväg vadarna. Det blev till att vänta. ... ... ... Till slut kom den tillbaka och jag kunde räkna in sverigekryss 269 med en adult småsnäppa, som gick omkring med några rödbenor, en spovsnäppa och en kärrsnäppa. Kul!! Jag skickade iväg några foton för att dokumentera men jag ville inte gå närmre eftersom jag inte ville skrämma iväg den.

Småsnäppa

Småsnäppa och rödbenor

Småsnäppa och spovsnäppa

Nytt stativ

Under resan till Öland passade jag på... Jag köpte ett nytt stativ. Jag hade funderat på detta ett tag eftersom jag vill kunna ta med tubkikare på resa med flyg, då behövs ett mindre stativ än det jag hade. Jag hade spanat in mig på ett Sirui men det blev ett annat än jag tänkt mig. Naturligtvis blev det ett dyrare än det jag tänkt mig men så är det väl alltid... Skälet till att det blev den dyrare varianten var dock ett rätt bra skäl. Jag valde det för att det var större i utfällt skick. Jag vill slippa hissa mittpinnen. Jag tycker att det gör en hel del för stabiliteten.

Första arterna med nya stativet blev, i denna ordning, fisktärna, brun kärrhök och backsvala. Nedan lit foton på stativet och på hur första turen till våtmarken såg ut. Dvs. inte särskilt spännande... 

Stativ och stativhuvud i nedpackat skick

Så här blev det när det blev färdigt. Efter detta
har jag faktiskt gjort en förändring när jag tog
bort mittpinnen helt.

Grågås

Det var fullt av grågäss i dammen, en inte helt ovanlig syn

Grågås, från tomten

Grågås, flög rätt över tomten

En extra bonus, som visade sig en kväll när månen lyste ordentligt, var att det gick att göra stativet så litet så att Ella kan titta obehindrat i tubkikaren. Lite kul!! Hon tyckte att det var väldigt spännande att titta på månen. Det gick till och med att göra stativet så litet så att Klara kunde titta i det, fast hon är inte så duktig på att få till bilden i tuben än.

Resa till Öland. Nr. 268, Ängshök

Vi hade en lång semester i år. Fem veckor, tack vare att vi lade till var sin vecka föräldraledigt. Eftersom vi inte hade någon resa inplanerad så passade vi på att bygga en terrass på baksidan av huset. Det var rätt tungt och det här var en semester som måste gå till historien som en av de varmaste.

När vi var färdiga med stenläggningen, som tog sex dagar, hade temperaturen stigit till över 25 grader och ofta upp mot 30. Ett par dagar efter att de här höga temperaturerna hade börjat kom så insektsinvasionen... Rapsvivlar så många så att man fick se upp med hur man andades, tripsar som satte sig i hundratal på kroppen och kliade något infernaliskt. Vi bestämde oss för att, mer eller mindre, fly. Jag föreslog Öland (visst hade jag en liten baktanke med det förslaget.. :-) ) och Linda tyckte att det var en bra idé.

Dagen efter att vi beslutat oss för att åka så åkte vi, på vinst och förlust. Jag hoppades på att kanske kunna hänga in ängshök, höksångare och halbandsflugsnappare. Så fort vi kom fram till Öland började jag spana efter ängshök över ängarna. Efter att ha stannat till vid naturbokhandeln, där jag köpte ett nytt stativ (se separat inlägg om det) och hotellet var fixat (Mellby ör inn) så åkte vi tvärs över ön för att handla lite kvällsmat. Där på vägen satt då plötsligt en fågel. Jag hann tänka rapphöna och fasan, för vilka andra fåglar sitter sådär still på vägen. Ok, både kråkfåglar och duvor också men något kändes direkt fel. Allt eftersom vi kom närmre ökade misstankarna om att det var en kärrhök. Mycket riktigt, när vi kom så nära att den flög upp så kunde jag se att det var en ängshök. Detta var en ungfågel och både honan och hannen sågs i direkt anslutning. Tyvärr hann jag inte få upp kameran som låg nedpackad i bagaget. Klantigt.

Dagen efter gick jag upp tidigt. Jag ville åka ned till långe Jan och uppleva Ölands södra udde, som jag endast hade bleka minnen av från när jag var där i 13-14-årsåldern. Kul att se det igen, även om det inte var supermycket fågel. Det blev i alla fall en adult sandlöpare och några roskarlar. Även fem stycken kustlabbar hann jag se innan jag åkte tillbaka. Jag hade inte så mycket tid, vi skulle till Ölands djurpark senare på förmiddagen.

Roskarl, sandlöpare och större strandpipare

Sandlöpare har jag inte sett så många gånger och jag tycker fortfarande att calidrisar kan vara svåra. Den här var ju dock rätt typisk. Roskarlar är ju alltid trevliga. :-)

Större strandpipare och sandlöpare

Dagen efter Ölands djurpark så gjorde vi några korta stopp på olika ställen för att uppleva lite mer av Öland. Vi skulle ju åka hem på kvällen så det blev inte så långa stopp. Vi började med allvaret i alla fall. Tanken var att vi skulle gå en bit ut och sedan tillbaka men barnen (framförallt Klara) började trassla. Vi kom så långt så att jag fick se att törnskator var vanliga.

Törnskata, 1k

Typisk pose för törnskatorna

Linda ville också se långe Jan så vi åkte ned dit. Men på vägen tänkte jag att vi bara skulle åka förbi där ängshökarna hade hållit hus, för att förhoppningsvis få något foto på någon av dem. Tack och lov var de kvar, även om det inte var helt nära. Men så här blev det:

Ängshök, adult hanne

Hannen upptäcktes först kretsandes över fälten. Vacker fågel som jag inte fick något bra foto på. Den här bilden är ju ganska extremt croppad.

Ängshök, adult hanne

Hannen igen. Bandningen på undersidan av vingarna går ju att se tydligt här även om bilden återigen lämnar en del i övrigt att önska.

Ängshök, adult hona och juvenil

Här är honan och en unge. Om jag inte tar alldeles fel så är det honan som har en lite sliten stjärt, alltså den nedre fågeln. Den ser överhuvudtaget rätt sliten ut och den övre fågeln ser ju fräsch ut som en ungfågel ska.

Ängshök, juvenil

Efter ängshökarna åkte vi vidare till södra udden och långe Jan. Det blev inte mycket fågel där men två JAS-plan flög förbi och vi klättrade alla upp i fyren. Så, nedan kommer lite foton från den här vistelsen. När vi var klara här åkte vi till en väderkvarn och åt lunch, vidare till Mörbylånga för att bada och sedan åkte vi hem. En härlig lite minisemester i semestern och trots att både höksångare och halsbandsflugsnappare missades så känns det rätt bra ändå. Vi kommer tillbaka till Öland, ett underbart ställe.

JAS x 2

Utsikten från långe Jan, norrut utmed vägen

Utsikt från långe Jan till vänster om vägen

Utsikt från långe Jan till höger om vägen

Småvadare nedanför långe Jan, förmodligen mestadels
kärrsnäppor

Några sälar som latar sig

Brun kärrhök, adult hanne

Den här bruna kärrökshannen dök upp när vi skulle bada i Mörbylånga på vägen hem. Jag hoppades i ett kort ögonblick att det skulle vara en ängshök som kom så nära men så var det ju inte. Denna är ju rätt snygg den med.

267 - Kornknarr

På besök hemma hos svärföräldrarna under 6:e juni, då kan det vara läge att åka ut på en liten fågelutflykt. Eftersom de bor i Motala så har jag flera gånger besökt Tåkern men den här gången var jag sugen på en mer riktad insats för att få in några arter som jag inte har på Sverigelistan.

Som förberedelse ändrade jag inställningarna i BA, för att få även 5:or ifrån Östergötland, och sedan kollade jag svalan ordentligt. Det som fanns som möjlighet var busksångare, kornknarr och vaktel. Så jag lade upp en plan för lördagskvällen (7/6) för att ge mig ut och lyssna på åtminstone ett par av arterna. Busksångare stod, naturligtvis, högs upp på önskelistan av de här tre och det hade hörts ett par sådan i trakterna. En vid Borensberg och en i Lambohov i Linköping. Redan på fredagen, när Linda och jag gick på bio i Linköping (Edge of tomorrow) så stannade vi till på vägen tillbaka. Då hade jag en fågel som eventuellt skulle ha kunnat vara busksångaren men den jag hörde lät definitivt mer som härmsångare.

Så, på lördagskvällen gav jag mig ut igen och stannade återigen vid Borensberg men hade ännu mindre "lycka" den här gången. Det hördes verkligen ingenting... Så jag åkte vidare mot Lambohov. Förutom att en väg var avstängd så var det inga större problem att hitta dit. Direkt när jag öppnade bildörren så hörde jag en flodsångare sjunga. Härligt!! Blott den fjärde flodsångaren någonsin för mig. Jag gick fram till några andra som stod och lyssnade och frågade om busksångaren var igång och det hade den visst varit tidigare. Den visade sig vara mycket svårjobbad. Ganska snart började det sjunga en fågel som var ordentligt upprepande. Jag var länge inne på att det måste vara den men efter en stund hördes även någon liten strof av busksångaren ifrån det ställe där den hörts tidigare. Det andra måste nog ha varit en taltrast... Jag har iaf. en svag inspelning på lätet. Fågeln var ganska långt borta så det är svårt att höra.
Faktum var att den fågel som jag fick förklarat för mig var busksångare aldrig började spela ordentligt och även om jag hörde den så hörde jag aldrig något som på riktigt övertygade mig om att det var en busksångare. Inte för att jag misstror Mikael som stod bredvid mig sade att det var en sån, men för att kryssa en fågel tycker jag helt enkelt inte att det duger. Så, vid halv elva ungefär så gav jag upp. Det blev kallt och sångaren kom inte igång, även om flodsångaren fortsatte sjunga hela tiden jag var där. Den hörs ju även i ljudklippet ovan. En gräshoppsångare satt det där också, alltid kul, den är ju inte helt vanlig i Lomma

Istället gav jag mig ut med bilen i området kring Lambohov, i synnerhet mot stora Aska, för att försöka hitta någon kornknarr. Vilket ställe!! Det var bara att åka med fönstren nere och lyssna. Förutom en del näktergalar (fanns de där när jag pluggade i Linköping..?) så hörde jag snart en till flodsångare. Fantastiskt!! Jag stannade till och lyssnade på ett ställe där Mikael hade sagt att han hört kornknarr nyligen. Där satt det visserligen två gräshoppsångare men jag lyckades inte höra någon kornknarr. Istället åkte jag vidare i riktning mot Tinnerö men hann inte långt innan jag äntligen hörde kornknarr och då var det dessutom två stycken samtidigt. Här är ett litet ljudklipp på en som satt väldigt nära vägen. Riktigt kul!!
På samma ställe som jag hörde kornknarrarna hörde jag också en till flodsångare. Jag har bara hört tre stycken tidigare i livet och nu tre stycken samma kväll. Underbart!! Jag åkte närmre den här flodsångaren och spelade in den också. Kul att man kan få sån ljudkvalitet bara genom att sträcka ut telefonen genom fönstret. Den satt ju nära...
Nåja, ingen busksångare men väl två kornknarrar och stora Aska var ju en härlig upplevelse med minst tre gräshoppsångare, två flodsångare, två kornknarrar och ett antal näktergalar. Dags att åka hem och sova, Vakteln får också vänta till en annan gång.