184 - Rödspov (7/9)

Efter att har varit uppe på morgonen igår (den 6/9) så blev det en sovmorgon idag. Vädret var inte allt för inspirerande heller så jag ställde mig i duschen istället för att gå ut och titta på fåglar.

Då kommer plötsligt Linda inspringande till duschen och säger att Lars Nilsson ringer. I sådana lägen vet jag att man alltid skall svara så det var bara att ställa sig dyblöt och höra vad han hade att säga. Två rödspovar som drar söderut utmed kusten. 

Eftersom skulle vara en ny art för mig så var det ju bara att slänga på sig en handduk, ta med tuben och gå upp och ställa sig vid fönstren i allrummet. Ingenting... Jag stod där en bra stund och hann tänka på hur fort en spov flyger. Insåg att storspovar som drar över huset ibland knappt håller styrfart medan myrspovar som sträcker ute i bukten kan hålla ordentlig fart. Det gick alltså inte alls att säga hur lång tid det skulle ta för fåglarna att komma till stora Bennikan.

Efter ett tag utan någon spov så gick jag och tog på mig kläder för att göra ett sista försök utifrån tomten. Man har ju mycket bättre sikt där. Samtidigt var det frukostdags så någon längre tid hade jag inte på mig. Jag gjorde ett försök i alla fall och det verkade ju också helt fruktlöst. Jag fattade ju att vid det här laget hade de flugit förbi mig om de drog söder ut.

Då ser jag plötsligt två fåglar, ganska långt i norr, som ser ut att kunna vara spovar. Jag får upp handkikaren och visst var det spovar. De här hade raka näbbar - dvs. endast röd och myrspov kvar - och utstickande fötter, röd på huvud/hals men slutade när det nådde buken. Det lutade vid det här laget mot rödspov (nu hade kanske sett dem i en halv sekund när jag kommit så här långt) och sedan vänder de upp och visar ovansidan på vingarna fint med tydliga vita vingband som ju endast rödspov har av de två. Saken klar och fåglarna försvinner bakom ett träd. Kanske hade jag dem i kikaren i två sekunder innan de försvann.

Nu var det bara att vänta på att de skulle dyka upp på andra sidan träden och under tiden hade jag gjort i ordning kameran för att få ett dokumentationsfoto på dem. Så snart de kommer fram riktar jag objektivet mot dem, trycker på avtryckaren för att få autofokus att ställa in sig... Men autofokus hittar ingenting och drar istället in mot närgränsen. Suck, dyrbara sekunder förloras och när jag väl får ordning på kameran igen så finns det inga fåglar kvar. Ingen aning om vart de tog vägen. Jag sprang för säkerhetsskull bort till dammen och kollade om de gått ned där men inte ett spår. Så kan det gå men ändå kul med ett nytt tomtkryss.

Röd glada

I övrigt under dagen dök det upp lite rovfåglar. Glador och tornfalkar kom hyfsat nära och får bli de foton som bifogas här eftersom jag inte fick något på spovarna.

Röd glada, som mest tre som cirklade kring varandra

Skata

Tornfalk. Ålder? Jag är lite inne på 1k eftersom fjäderdräkten ser fräsch ut